Telemeddelande (A) Mnr BRAS/201104122011-04-12
Sid. 1(8)
Brasilia
Praktikant Sonja Ayeb Karlsson +55 61 3442 5209
[email protected]
Affärsmöjligheter Rio de Janeiro
Delstaten Rio de Janeiro utgör 11,6% av Brasiliens BNP. Toppåret 2006 låg BNP på 139 miljarder USD vilket är jämförbart med hela Chiles ekonomi. Svenska företag har gjort affärer i Brasilien i över 100år och flera av bolagen startade fabriker i landet redan under 1950-talet. São Paulo följt av Curitiba är de viktigaste städerna för svensk industri. I São Paulo återfinns bland annat Scania, Ericsson, ABB, SKF och Sandvik. I Curitiba ligger Volvos stora lastbilsfabrik och Electrolux. I Rio de Janeiro är det torrare på den svenska industri fronten men Haldex finns exempelvis redan etablerade. Det är inte främst kostnadsskäl som förklarar den svenska företagsnärvaron i Brasilien utan marknadsskäl. Brasilien har blivit en exportbas för svensk industri och företagande till världsmarknaden. Nästa stora affärsmöjlighet för svensk industri finns i Rio de Janeiro. Där faktumet att svenska företag men också ”Exportrådet” och ”Invets Sweden” redan finns på plats i landet kommer att underlätta en utvidgning till Rio de Janeiro. Den snabba industriella utvecklingen i staden i och med de båda sportarrangemangen VM i fotboll 2014 och OS 2016 samt olje- och gasutvinning i regionen innebär goda möjligheter för svenska företag att etablera sig på marknaden främst som underleverantörer. I nuläget genomför Petrobras enorma satsningar på gas- och oljeutvinning samtidigt som VM/OS kommer att innebära stora investeringar i infrastruktur och en ökad turism. Genom att öppet gå ut med aktuella investeringstrender och affärsmöjligheter till beslutsfattare inom privat och offentlig sektor så försöker delstaten Rio de Janeiro attrahera nya investerare och entreprenörer. Denna rapport är avsedd att ge en överblick av aktuella affärsmöjligheter i delstaten Rio de Janeiro. Utvecklingsområden Under perioden 2010-2012 uppskattas investeringarna i delstaten Rio de Janeiro uppnå 60,3 miljarder USD. Den globala finanskrisen har påverkat några få beslut om investeringar men de stora projekten har bibehållits och
flera nya investeringar har genomförts. Investeringar och projekt ska genomföras i hela delstaten. I norra delarna av delstaten finner man hamnkomplexet Port Complex of Açu och oljeutvinning. I öst sker en installering av en petrokemisk industri i Rio de Janeiro Petrochemical Complex (Comperj). I den södra delen ska kärnkraftsverket Angra-3 byggas, liksom ett logistiskt centrum med hamnar, motorvägar och industrier och i själva staden Rio de Janeiro planeras stora investeringar inom konstruktion- och turismsektorn för att förbereda staden inför VM i fotboll 2014 och OS 2016. Dessa tre områden presenteras närmare i följande kapitel: Hamnkomplexet Port Complex of Açu En av Brasiliens största investeringar inom privat sektor är hamnkomplexet Açu i São João da Barra beläget nära oljefälten i Espírito Santos, Campos och Santos. Hamnprojektet förväntas dra till sig nya företag till regionen samtidigt som det även kommer att ställa höga krav på områdets infrastruktur. Förhoppningarna är att hamnen kommer producera en snabbare ekonomisk rörelse i regionen vilken på längre sikt kommer att leda till ökade sociala förmåner för befolkningen. Hamnkomplexet utgörs av en dockningsterminal och ett antal nya bryggor vilka kommer ha tillgång till en 21 meter djup kanal med kapacitet att ta emot stora fartyg och framförallt kunna bistå med dockningsterminal för inkommande handelsfartyg. I projektet ingår det också att bygga en gruva för järnmalmsutvinning i Alvorada beläget i Minas Gerais. Hamnen kommer vid sitt färdigställande ha en kapacitet att hantera totalt 11,5 miljarder ton kol på en och samma gång. Denna mängd kol är vad som krävs för att hålla igång den termoelektroniska stationen i området och samtliga stålverk. Hamnen kommer främst att användas som en fraktterminal av stål, granit och andra containerprodukter men också som en flytande terminal för att hantera transport av olja, etanol och naturgas. Totalt uppskattas hamnkomplexet uppta en area på närmare 7000 hektar. Byggandet sattes igång år 2007 och förväntas vara klart i slutet av 2012. Till följd av den ekonomiska krisen meddelade två stora internationella stålverk i området, Techint och Nucor, att de övervägde att dra sig ur avtalen om att konstruera nya enheter i området till följd av ekonomiska svårigheter i mitten på 2008. Projekten sköts upp och företagen meddelade inga nya start eller slutdatum. I början av 2009 tillkännagavs det att förhandlingar påbörjats med det kinesiska stålverksbolaget Wuhan Iron and Steel Co (WISCO). Idag äger WISCO hela 17% av Mineração e Metalicos SA (MMX) aktietillgångar. Förhandlingarna gjorde även att intresset ökade för andra stålrelaterade företag vilket ledde till att konkurrensen slutligen stod mellan ett dussintal olika parter. I början av 2011 offentliggjorde flera bilindustrier ifrån Japan och Europa sitt intresse av att placera ut fabriker i området. General Electric Co. kommer också de mer än troligen etablera sig i hamnområdet. GE planerar att starta upp en industriproduktion för att kunna bistå den brasilianska
oljeindustrin med tekniskt material. Samtidigt som industriområdet växer i rasande fart och företagsintressenter tillkommer så rapporteras dock gång på gång oroande nyheter om bristande infrastruktur och återkommande elavbrott i området. Affärsmöjligheter i samband med hamnkomplexet Goda affärsmöjligheter finns både inom bygg- och ingenjörssektorn samt i försäljning av maskineri och utrustning. Dessutom kommer stadens invånarantal troligen öka avsevärt i och med inrättandet av hamnen vilket i sin tur innebär ett behov av hållbar planering och olika miljötekniklösningar när staden växer. Olje- och förnyelsebar energiutvinning tillsammans med järnmalms- och stålproduktion öppnar upp för nya möjligheter. Brasiliens importtullar är höga och landets internationella handel är starkt reglerad vilket gör att det ofta inte lönar sig för företag att tillverka produkter utanför Brasilien för att sedan exportera dem till landet. Detta är också anledningen till att stora svenska företagskedjor såsom IKEA och H&M har haft svårigheter att etablera sig i regionen. Flera svenska företag finns redan etablerade i landet och har nu möjlighet att expandera. Sverige har redan en fot inne på olje- och gasmarkanden genom stora företag såsom Sandvik, Alfa Laval, Skanska, Atlas Copco och ABB. Här finns det fina möjligheter att expandera och agera underleverantörer i stora investeringssatsningar. Teknik och fordonskomponenter innebär andra stora affärsmöjlighet för svenska företag i det aktuella området. Volvos och Scanias lastbils- och busstillverkning innebär en viktigt svensk industri i Brasilien och de båda varumärkena är redan välkända i landet. I och med stålproduktionen i området och eventuella investeringssatsningar både av motor- och bilindustrier så finns det en potentiell marknad för redan etablerade eller nya svenska företag i området. Volvo och Scania skulle kunna utvidga sin tillverkning till det aktuella området, men även för underleverantörer såsom SKF finns affärsmöjligheter. Kullager är en viktig insatsvara i regioner för biltillverkning vilket hamnområdet ser ut att komma att bli. Rio de Janeiro Petrochemical Complex (Comperj) Petrobras kommer att installera en petrokemisk industri ”Comperj” på 2000 hektar i Niteroí. Petrokemi är en avdelning inom den industriella kemin som går ut på att raffinera petroleum och naturgas samt dess sidoprodukter. Två industrianläggningar bestående av både första och andra generationens produktionsteknik är tänkt producera en bättre slutprodukt än andra raffinaderier i Brasilien. Comperj:s produktion är främst avsedd för den inhemska marknaden och i synnerhet för de företag som förbrukar grundläggande petrokemiska varor. Planeringen för konstruktion och montering påbörjades under 2009 och anläggningen ska stå färdig senast 2012 då första generationens industrienhet sätts igång. År 2013 ska även
produktionen av andra generationens industrienheter starta vilken beräknas vara i full drift senast 2014. Affärsmöjligheter i samband med Comperj Comperj är historiskt sett den största investering som någonsin gjorts av Petrobras och är för närvarande den största pågående industriella investeringen i Brasilien. Byggandet kommer att innebära en stor ökning av tillgången av plastprodukter och affärsmässigt ett ökat behov av en mängd nya ingenjörstjänster i området. Efterfrågan på bostäder, affärer, relaterade tjänster och utbildning innebär ytterligare affärsmöjligheter. En ökad bebyggelse innebär inte bara affärsmässiga möjligheter för byggnadsföretag och underleverantörer utan också behovet av teletekniska och hushållsteknisk maskineri ökar. Electrolux är ett exempel på ett svenskt företag som har sålt hushållsmaskiner i Brasilien i många år och är idag den största tillverkaren av damsugare och den näst största tillverkaren av vitvaror i landet. Den växande medelklassen i Brasilien bidrar till en växande marknad i och med en ökad konsumentkapacitet. Inköp av hushållsmaskiner, telefoni, motorfordon och andra konsumentprodukter för att skapa ett bättre boende ökar i och med att människor får högre inkomster. En annan effekt av att människor får det bättre ekonomiskt är att behovet av insatsvaror och infrastruktur ökar. För att ge exempel säljer exempelvis Autoliv säkerhetsutrustning och Ericsson inbyggda 3G-enheter i och med att förfrågan på sådana produkter går upp. När behovet av transporter ökar kan också Volvo och Scania sälja fler lastbilar och den ökade trafiken kräver bättre och fler vägar vilket gör att Atlas Copo och Volvo kan sälja fler anläggningsmaskniner. Möjligheterna för nya svenska företag att etablera sig i området är således stora. Comperj-projektet ställer stora krav på infrastrukturen som i det aktuella området är komplicerad. Under februari gjordes en undersökning i området för att se över tillgängligheten vilken visade att vägarna är oframkomliga på vissa sträckor. De oasfalterade vägsträckorna i Gebara i Itaboraí som består av jordvägar försämrades avsevärt under regnmassorna tidigare i år och är i nuläget så gott som oanvändbara. I detta område kan för tillfället bilar inte ta sig fram och än minde transportfordon eller lastbilar. Satsningen i Comperj innebär således också krav på stora förbättringar av infrastrukturen i området för att industrin ska kunna fungera effektivt. De enorma investeringssatsningarna på infrastruktur som Brasilien genom PAC utför i nuläget banar väg för underleverantörer och företag inriktade på många olika områden. ABB har exempelvis genom åren stått för en stor del av landets kraftinfrastruktur. Ett område där det fortfarande kommer att genomföras enorma investeringar. Kärnkraftsverket Angra-3 Byggandet av kärnkraftsverket Angra-3 i Angra dos Reis är en stor elutvecklingssatsning i delstaten. När kärnkraftsverket står färdigt kommer det att uppta 1250 hektar med en uppskattad livslängd på 40 år. Kärnkraftsverket
förväntas inneha en kapacitet att producera 10,9 miljoner Mwh/år. Den uppskattade årliga elproduktionen är lika med en tredjedel av hela delstaten Rio de Janeiros nuvarande elkonsumtion/år. De tre kärnkraftverken kommer tillsammans att stå för hela 80 % av delstaten Rio de Janeiros framtida elkonsumtion. Byggnadsprojektet sattes igång under 2009 efter att man erhållit alla nödvändiga miljöbyggnadstillstånd vilka är giltiga under sex år och omfattar 6 allmänna villkor och 45 särskilda krav. Två av villkoren för att få byggnadslicens till kärnkraftverket var att man presenterade en tidsplan för både byggnation och kärnavfallshantering. Byggtiden har uppskattats till fem och ett halvt år vilka är uppdelade i anläggningsbyggande, elektromekaniskt montage, idrifttagning av systemet och operativa tester. Hur gruv- och kärnavfallet kommer att hanteras är dock ännu inte helt tydligt. Affärsmöjligheter i samband med Angra-3 Den totala investeringssumman i byggprojektet ligger på 3,5 miljarder USD av vilka 1,9 miljarder USD för perioden 2010-2012. Den främsta investeraren i projektet är Eletronuclear1. Brasilien hoppas i och med byggnadssatsningen finna en potentiell marknad internationellt. Framtida affärsmöjligheter i relation till byggnationen finns bland annat i en offentlig upphandling såsom leveranser av tekniska tjänster, maskiner, utrustning och en rad andra produkter. Byggandet av Angra-3 stimulerar arbetsmarknaden längst hela delstaten Rio de Janeiros sydkust. Empresa Andrade Gutierrez, det främst ansvariga byggföretaget för konstruktionen har i nuläget 2140 anställda utplacerade på projektet. Av dessa kommer hela 80 % ifrån kommunerna Angra dos Reis, Paraty eller Rio Claro eftersom man prioriterat rekrytering av lokal arbetskraft. Hela 4000 nya arbetstillfällen skapades under byggandets första år 2009, under nästföljande år 2010 skapades ytterliggare 4000 nya arbetstillfällen bland annat genom elektromekaniska tjänster. Totalt uppskattar man att byggandet som mest kommer att sysselsätta upp till 9000 personer samtidigt. Även internationella företag såsom det fransk-tyska Areva är direkt inblandade. Areva ansvarar för leveransen av det material och maskiner som behöver importeras utifrån. När kärnkraftverket slutligen står på plats kommer cirka 500 fast anställda ingenjörer, elektriker, fysiker, kemister, mekaniker och operatörer krävas för att kunna hålla det i drift. För att kunna fylla dessa arbetspositioner så har bland annat ett av de federala universiteten i Rio de Janeiro UFRJ tagit fram Brasiliens första grundkurs specialiserad på kärnteknik. Kursen planeras även inom de kommande åren inrättas på universitetet USP i São Paulo. Eletronuclear är ett kärnkraftsföretag som grundades 1997 i Brasilien. Företaget driver de tre Angra kärnkraftverken och ägs till fullo av Eletrobrás.
1
VM i fotboll 2014 och OS 2016 i Rio de Janeiro Rio de Janeiro genomför stora och nödvändiga satsningar inom infrastruktur och logistik i relation både till VM/OS och olika investeringsprojekt. Genom att satsa på dessa områden hoppas landet bli mindre känsligt för ekonomiska kriser då leveranser av produkter och tjänster underlättas. Ett exempel på en sådan satsning är byggandet av Rio de Janeiros nya ringled. Ringvägen kommer att passera genom Itaboraí, Guapimirim, Mage, Duque de Caxias, Nova Iguaçu, Japeri, Seropedica och Itaguaí. Genom att möjliggöra att transportlaster lättare når hamnen i Itaguaí hoppas man på en ökad ekonomisk utveckling i området. Det nationella vägnätet i Rio de Janeiro som i nuläget består av fem stora motorvägar kommer att anslutas till den nya ringleden. Ringleden som kommer att utgöra 145km är indelad i fyra sträckor, tre redan existerande: Rio de Janeiro - Teresópolis, Santa Guilhermina Saracuruna, Rio de Janeiro - Santos, Santa Cruz - Itaguaí samt Santa Guilhermina - Itaboraí som ännu inte är byggd. Flera av de redan existerade sträckorna kommer även att genomgå en omfattande renovering. I projektet planeras också byggandet av nio broar, fem viadukter, tre tunnlar, tre gångbroar och motortrafikleder. Resultatet är tänkt bli en lång motorvägssträcka med en medelhastighet på 100 km/timma vilken ska knyta samman Comperj med övriga investeringsprojekt i staten. Byggandet tog sin början 2007 som en del av PAC2 och slutförandet är försenat. Planeringarna inför VM 2014 och OS 2016 har mött ett antal motgångar och drabbats av stora förseningar. Återkommande elavbrott, bland annat i Rio de Janeiro, gjorde att Brasiliens energiministerium nyligen gick ut och lovade att elnätet i landet kommer att klara av VM 2014 utan några elproblem. I Rio de Janeiro har man hittills satt igång utbyggandet av tunnelbanesystemet till Barra da Tijuca3, det nya bussystemet och ombyggnationen av Maracanã-stadion, där VM-finalen ska spelas. Rekonstrueringen av Maracanã-stadion påbörjades i augusti 2010 och ska vara avslutat i februari 2013 men i nuläget är slutdatumet mycket osäkert eftersom arbetet har drabbats av förseningar. FIFA har riktat stark kritik mot infrastrukturförseningarna och tvingat Brasilien att skära ner på antalet städer som skulle ha agerat värdstäder. Fotbolls-VM i fotboll 2014 och OS 2016 kommer att innebära ett stort internationellt fokus på Rio de Janeiro. I nuläget är det osäkert ifall infrastruktursinvesteringarna i Rio de Janeiro hinner färdigt till VM 2014.
De bristande motor- och järnvägarna i landet gör att Brasiliens infrastruktur rankas så lågt som nummer 95 av 130 av United Nations World Tourism Organization (UNWTO). I veckan meddelades det att regeringen har satt upp ett kontrollsystem för att bättre kunna övervaka utvecklingen av de olika upphandlingsplanerna. I Rio de Janeiro är det främst förseningarna i PAC (Programa de Acelerção de Crescimento) sammanlagt 504 miljarder BRL avsatta för att 2007-2010 öka investeringarna inom infrastruktur, hälsa, sjukvård, energi och utbildning. 3 Barra da Tijuca är en stadsdel med hotellkomplex där många VM-besökare kommer att uppehålla sig och som tidigare varit mycket kollektivtrafikmässigt avskuret ifrån Ipanema, Copacabana och Rio de Janeiros centrum. 2
ombyggnationen av sportstadion och stadens båda flygplatser som oroar regeringen. Rio de Janeiros borgmästare Eduardo Paes undersöker möjligheterna till att samla in ytterligare 500 miljoner USD till OS 2016. Han ska bland annat ha varit i kontakt med både president Dilma Rousseff och finansminister Guido Mantega om detta. Regnkatastrofen i början av året försvårade dessutom planeringsarbetet avsevärt inför sportarrangemangen, både ekonomiskt och tidsmässigt. Investeringar per sektor Det statliga oljebolaget Petrobras står för hela 61,1% motsvarande 36,8 miljarder USD av de totala investeringarna i delstaten. Projekten innefattar alltifrån oljeutvinning, oljeproduktion, gas och bioenergi till Petrobras direkta satsningar i Comperj petrokemi. 22,6% motsvarande 13,6 miljarder USD av investeringarna går till infrastruktur, där 5 miljarder USD är direkt anknutna till logistikbranschen. Hamnar, flygplatser, P e t r o b r a s utbyggnad och förbättringar av Inf r a st r uk t ur motorvägar och tunnelbanesystemet är P r od.Ind andra investeringsområden. Vidare så planerar Brasilien bygga ett snabbtåg4 för att binda samman Rio de Janeiro med São Paulo men upphandlingsprocessen har försenats. Produktionsindustrin är den tredje stora investeringssektorn på 16% motsvarande 9,7 miljarder USD. Den petrokemiska industrin förutspås bli en av de största framtida investeringssektorerna. Detta i och med Comperjs enorma investering på 7 miljarder USD för att starta upp en petrokemisk industri i Itaboraí. Skanska kontrakterades i mars 2010 för att vara med och bygga den första anläggningen. Vidare står stålverks- och skeppsvarvsindustrin för de större investeringssatsningarna inom sektorn. Skanska bygger oljeraffinaderi i Rio de Janeiro Skanska har fått i uppdrag av Petrobras att bygga den första oljeraffinaderienheten vid Petrochemical Comperj. Den totala kontraktssumman uppskattas till 623 miljoner USD där Skanskas del på 40 % motsvarar 250 miljoner USD eller 1,8 miljarder SEK. Beställningen avser en anläggning för vakuumdestillering som beräknas tas i drift under 2013. När anläggningen är på plats förväntas den raffinera 150 000 fat råolja per dag. Skanska har uppskattat arbetet till 36 månader där omkring 3000 medarbetare engageras i planering, konstruktion, elektromekanisk installation samt inköp av material och utrustning. Skanskas kontrakt med Petrobras är ett utomordentligt exempel på svenska affärsmöjligheter i Rio de Janeiro. Ambassadens kommentarer I de 60,3 miljarder USD innefattas inte en eventuell investering i byggandet av ett snabbtåg mellan RJ och SP eftersom ingenting ännu är helt beslutat.
4
Brasiliens infrastruktur har omfattande brister gällande motorvägar, hamnar och flygplatser. I mars 2010 lanserades PAC II på 1,59 miljarder BRL i direkta utvecklingsinvesteringar för perioden 2011-2015 som är ett komplement till PAC. Projekten har dock drabbats av förseningar och det ifrågasätts ifall de större infrastruktursatsningarna kommer vara klara till värdskapet av fotbollsVM 2014. De investeringar som redan påbörjats i delstaten kommer troligen att generera en god ekonomisk tillväxt de nästkommande åren. För företag som är intresserade av att investera och etablera sig i staden så innebär det goda möjligheter att göra affärer även om infrastrukturbristerna kan skapa vissa svårigheter. MARKOVIC
