Review: \"A Reader in Contemporary Philosophical Theology\" Oliver Crisp, ed.

biblos

120

av termer (vedertagna eller stipulerade) än ersättningen av nagot, rivaliserande, oförenligt uttryck.” Här finns inte utrymme att utveckla och utvärdera det här spän nande bidraget, utan istället begränsar jag mig till rya kommenterar. Hallen avser att skriva “ett kort kom pendium” (s. viii) och “en arbetsbok” (s. ix) i fundamentalteologi eller teologisk metod. Det är en lovvärd ambition att skriva en lärobok, men det ställer stora krav pa till gänglig prosa och handfasta förslag. Dock är det här inte en lättläst bok. Pro san är inte alltid sa klar som den skulle kunna vara och även om det är spännande att varje kapitel avslutas med en räcka text för “fortsatt reflektion”, sa är det nog fa studenter och pastorer som med säker het kan göra tillämpningar och lära sig nagot av dem. De däremot som kommit lite längre i sina studier kan nog finna att lite väl manga av exemplen tycks vara hämtade fran författarens doktorandtid. Enklare prosa och en kombination med fler klassiker och nutida exempel skulle varit mer vinnande. Halletts semantiska princip förtjänar övervägande. Det är emellertid beklag ligt att han missförstar eller har en histo riskt inadekvat förstaelse av den langa traditionen av analogt språkbruk. Trots att det finns rigorösa redogörelsen för sadant sprakbruk ända sedan (åtminstone) Ari stoteles, sa hänvisar Hallett till källor som inte är representativa och kritiserar sedan den stympade redogörelsen (t.ex. s. 66). Om han istället hade interagerat ingaende med vederhäftiga källor, skulle han ha kunnat upptäcka likheter med hans egen princip om relativ likhet och läran om analog predikation. Ett flertal forskare har trots allt noterat kontinuiteten mellan Aristoteles “pros hen légomena”, Aquinos “analogia” och Wittgensteins “Familien ähnlichkeit”. En mer historiskt informe

rad semantik kunde saledes ha berikat och befrämjat den här boken. Sebastian Rehnman

A Reader in Contemporary Philosophical Theology Oliver Crisp, red. London: T&T Clark, 2009 Filosofisk teologi är en gren av teologi som använder analytisk filosofi för att fördjupa var förstaelse av lärosatser inom kristen teologi. Kristna analytiska filoso fer ägnade stora delar av 1900-talet at att försvara teism mot logisk positivism. När logisk positivism och relaterade filosofis ka inriktningar inte längre är lika aktuella har kristna analytiska filosofer nu kunnat fokusera en del av sin energi pa specifika kristna lärosatser och inte bara ett allmänt försvar av teism. Boken A Reader in Cont emporary Philosophical Theology är en antologi som bestar av 18 tidigare publi cerade artiklar ur akademiska tidskrifter, skrivna av nagra ledande religionsfiloso fer, bl.a. Alvin Plantinga, Nicholas Wol terstorff, Robert och Marilyn McCord Adams och Richard Swinburne. Kapitlen är indelade under fem huvudrubriker skrifterna, treenigheten, inkarnationen, synd och arvsynden och försoningen med flera texter som belyser olika aspekter av varje tema. Av utrymmesskäl ska jag inte ga ge nom varje kapitel. Jag fokuserar här pa en representativ text ur varje del. Stephen Davis undersöker i kapitlet “The Bible is True” vad man menar med pastaendet att Bibeln är sann. Bibelns be fallningar, fragor, uppmaningar och lov sangsutrop saknar sanningsvärde. Även om man skulle medge att alla Bibelns

Theofilos vol. 6 nr. 2 2013

—

—

121

biblos pastaenden var sanna, är det ända inte vad man menar med att hävda att Bibeln är sann. Telefonkatalogen bestar av sanna pastaenden, men den är inte “sann” pa samma sätt som Bibeln. Om man använ der sann ekvivokalt i dessa tva exempel skulle Bibeln bli en banal, religiöst me ningslös text. Sanningsanspraken man till skriver Bibeln maste innebära nagot slags religiös mening; man maste överlata sig till och rätta sig efter de sanna pastaende na. Cornelius Plantinga Jr. argumenterar i kapitlet “Social Trinity and Tritheism” för en social tolkning av treenigheten där Gud bestar av tre personer som är förena de i en kärleksfull relation. Plantinga räk nar upp tre kriterier som maste uppfyllas för en koherent teori: Fadern, Sonen och den Heliga Anden maste vara distinkta centra för kunskap, vilja, kärlek och hand ling; man maste kunna uttrycka gudomlig enkelhet pa ett sätt som är konsekvent med idén att gudomen bestar av tre perso ner; och de tre gudomliga personerna maste sta tillräckligt nära varandra för att kunna räknas som en social enhet. Apropa det tredje kriteriet, menar Plantinga att alla tre personer är förenade i sin gemensamma gudomlighet, fräls ningsarbete och kunskap om och kärlek mot de andra och mot skapelsen. Det fö r sta kriteriet är nödvändigt som försvar mot modalism. Plantinga skriver angaen de det andra kriteriet att treenighetens distinkta personer inte leder till triteism eftersom personlighet inte innebär en be gränsning av de andra personerna. Han förkastar klassiska uppfattningar om gu domlig enkelhet eftersom det saknar bib liskt stöd och innebär onödiga komplika tioner för läran om treenigheten. 1 ett annat kapitel presenterar Thomas Flint nagra implikationer för inkarnatio nen om man förutsätter molinism. Jesus

Kristus som inkarnerad Gud var mora liskt felfri. Problemet är att Jesu oförma ga att synda verkar förringa det dygdiga i Jesu ställföreträdande död pa korset. Hur kan Jesus vara oförmögen att bega synd samtidigt som han har friheten som före faller en nödvändig förutsättning för hans frälsande mission? Flint svarar att Guds “middle knowledge” innebär att Gud kunde förverkliga en värld där Jesus var fri men där Jesus inte begick nagon synd. 1 ett kapitel om synd föreslar Keith Wyma en tolkning av arvsynden som rim mar med gudomlig rättvisa samtidigt som han värnar om moraliskt ansvar. Ett möjligt svar är att människor inte kan kräva nagot av Gud. Eftersom Gud inte behöver ge människan nagonting, har man ingen rätt att kritisera Gud eller ifragasätta gavan Gud ger. Detta svar är dock otillfredsställande eftersom det inte visar kopplingen mellan Adams synd och var synd en grundläggande idé med läran om arvsynden. Ett annat svar (som Wyma föredrar) är att Guds “middie knowledge” om vad människor skulle göra ifall de befinner sig i vissa situationer innebär att Gud vet att varje människa som föds i världen skulle bega Adams synd ifall att de hade place rats i Adams situation. Eftersom Gud redan vet vad som skulle hända, hoppar Gud helt enkelt över “provet” och ger varje person “betyget” hen skulle ha fatt. Detta svar visar hur människor bär ett moraliskt ansvar trots att de inte rar för arvsynden. För Wyma betyder arvsynden dock inte arvsskulden, utan en orenhet inför Gud. Orenheten innebär att varje individ för eller senare begar nagon synd som gör att hen är syndig inför Gud. 1 bokens sista kapitel använder Ri chard Swinburne en liknelse om mänsk liga oförrätter för att illustrera den bibliska principen med försoningen. När en per—

Theofilos vol. 6 nr. 2 2013

122

biblos

son syndar mot en annan, måste de förso nas. Swinburne menar att försoning be står av fyra delar: gottgörelse, ånger, att be om ursäkt och botgöring. En männi skas skuld avskrivs när hennes ånger, gott görelse, ursäkt och botgöring leder till förlåtelse. Offret för synden bör dock inte förlåta för lätt som när syndaren inte gör något för att sona eller kompensera för sin synd. Men det är offret som får bestämma hur mycket syndaren måste göra för att sona för sin synd. När det gäller människans synd mot Gud, skulle Gud kunna förlåta synden utan någon soning, men det skulle omyn digförklara syndaren och trivialisera syn den. Problemet är att människan saknar resurserna för att sona för sin synd. Hon kan ångra sig och be om ursäkt, men hon är oförmögen att gottgöra sin synd. Människans relation med Gud innebär att hon har ett ansvar gentemot Gud som bryts när man syndar. För att försoning ska kunna äga rum krävs soning för syn den. Man kan ångra sig och be om fö rlå telse, men man saknar resurserna för att kompensera för det trofasta livet man bör leva i relation med Gud. Det är endast den inkarnerade Gudens syndfria liv som kan kompensera och sona för skadan som är skedd. Crisp har lyckats samla många intres santa och givande texter från några ledande religionsfilosofer. Bokens styrka är kvalitén i de enskilda texterna. Det finns dock några svagheter. För det första fanns en hel del redak tionella problem. Ibland hänvisar de en skilda författarna till avsnitt utanför den aktuella boken. 1 deras ursprungliga sam manhang var dessa referenser tydliga. Crisp har tyvärr inte gjort dessa hänvis ningar mer koherenta. På sida 37 till exempel, skriver Stephen Davis: “As 1 have argued in Chapter 12 Han syf —

tar här inte på kapitel 12 i Crisps antolo gi (en text av Robert Adams), utan till kapitel 12 i boken Christian Philosophical Theology där Davis text ursprungligen publicerades. Andra inkoherenta exempel finns på sidorna 38, 54 och 59. På sida 92 citerar Leftow en text av Cornelius Plan tinga som faktiskt föregår Leftows text i Crisps antologi. Men sidhänvisningarna går till den ursprungliga källan, inte till den aktuella boken. För det andra, inleds bara en del kapi tel med abstrakt. Fem eller sex kapitel har abstrakt. 1 två kapitel står abstraktet i kursiverad text och bara ett kapitel är tydligt med att det är abstrakt med en lämplig rubrik. 1 ett kapitel är det oklart om den inledande text är ett abstrakt eller bara en inledning. Det hade naturligtvis varit mycket bättre om Crisp hade lagt ner lite mer tid på redaktionsarbetet för att ge boken en jämnare struktur. Då hade denna bra bok kunnat bli riktigt bra. Ray Baker

Fri och bunden. En bok om teologisk antropologi

Johannes Hellberg, Rune Imberg & Torbjörn Johansson (red.) Församlingsförlaget, Göteborg 2013 Vad är då en människa? Frågan äger stän dig aktualitet. Den vid köksbord och i universitetens lärosalar, i Twitterflöden och gammelmedia, på BB-avdelningar och vid dödsbäddar, i väntrummet på arbetsför medlingen och i strömmen av ny populärmusik. När Församlingsfakulteten i Göte borg (FFG) under hösten 2013 genom en bokutgivning uppmärksammar att det gått tjugo år sedan man startade sin verk samhet har man valt att ställa samma

...“.

Theofilos vol. 6 nr. 2 2013

123

biblos fråga, och försöka ge svar utifrån ett teo logiskt perspektiv. Det är i relation till Gud frågan om vad en människa är får sitt svar. Fri och bunden är en antologi med fjorton bidrag, varav sex skrivna av lärare verksamma vid Församlingsfakulteten. Ett par bidrag är på engelska, ett vardera på norska respektive danska, och övriga på svenska. Bredden bland bidragen avspeg las i bokens tre huvudavdelningar: 1) Exe getiska perspektiv, 2) Idéhistoriska och systematisk-teologiska perspektiv respek tive 3) Kyrkohistoriska, religionspedago giska och kyrkovetenskapliga perspektiv. De exegetiska bidragen ges av Jens Bruun Kofoed (lektor i GT vid Dansk Bibel Institut, Köpenhamn) som lyfter fram en förståelse av the Image of God in Gen 1 mot bakgrund av bakgrundsmaterial från Främre Orienten; Johannes Hellberg (rek tor och adjunkt i GT vid FFG) som be skriver bredden av användandet av be greppet “hjärta” (hebr 1~v, 1~väv) i Gam la testamentet; Daniel Johansson (lektor i NT vid FFG) som undersöker antropolo gin i de johanneiska skrifterna med hjälp av frågor ställda inom “det nya perspek tivet på Paulus”; Paul R Raabe (professor i GT vid Concordia Seminary, St Louis, USA) vars bidrag pekar på en asymmet risk antropologi i Psaltaren utifrån be greppen de ogudaktiga och de rättfärdiga; och Timo Laato (lektor i NT vid FFG) som ger en “second opinion” på Romar brevets sjätte kapitel som dopteologisk text. Idéhistoriska och systematisk-teologiska perspektiv belyses av Christian Braws (docent vid Åbo akademi) undersökning av Augustinus dialog Contra Academicos; Bengt Hägglunds (professor emeritus i kristendomens idéhistoria vid Lunds uni versitet) summering av Martin Luthers antropologi; Rune Söderlund (docent i

dogmatik vid Lunds universitet) kritiska analys av Anders Nygrens distinktion eros agape; Torbjörn Johanssons (lektor i systematisk teologi vid FFG) förslag att använda Dietrich Bonhoeffers teologiska antropologi som en resurs i mötet med postmodernismens diskussion om männi skan; och Asger Chr Højlund (professor i systematisk teologi vid Menighedsfakul tetet i Arhus, Danmark) beskrivning hur människan inte är Guds avbild genom si na förmågor, utan i sin relation till Gud. För de kyrkohistoriska, religionspedago giska och kyrkovetenskapliga perspekti ven står Rune Imberg (forskningschef och lektor i kyrkohistoria vid FFG) som ger stryker under drag i Bo Giertz författar skap gällande människosyn samtidigt som han beskriver svårigheten att ur systema tiskt-teologiskt perspektiv ge ens en nå gorlunda fullständig bild av Giertz antro pologi; Egil Sjaastad (förstelektor i prak tisk teologi vid Fjellhaug Internasjonale Hogskole, Oslo) som beskriver antropo login hos Carl Fredrik Wisløff och prövar det spännande greppet att låta den gå i dialog med Leif Andersens predikolära Teksten og Tiden (2 vol, Frederica 2006); Tomas Appelqvist (postdoktoral forskare vid Lunds universitet) som har studerat människosynen i läroplanerna för svensk grundskola under 1900-talet och funnit hur katekesens budskap om Gud och människan, om synd och nåd ersatts av en människosyn där människans egen förmåga är grunden för utveckling och förändring; och Fredrik Brosché(docent i kristendomens idéhistoria vid Uppsala universitet, lärare i sjålavård och reli gionspsykologi vid FFG) vars artikel skis sar sex steg i en människas moraliska och religiösa utveckling, lägger samman skis sen med Nådens ordning och visar hur den kristne själavårdaren kan hjälpa indi viden att till sannare individuation och —

Theofilos vol. 6 nr. 2 2013